Hade pappa levt så hade han berättat och skrattat hur det var när jag föddes.

När mamma talade om att,  -Nu Ingemar, nu är det dags.  Jaha, svarade han?? Men jag har ju besiktningstid om en stund??

-Kanske kan jag komma in lite tidigare sa han och körde till bilprovningen.

Min födelsedag är alltid förknippad med första advent och det har alltid varit början till julstök, matlagning och bakning ända sedan jag var liten. Jag är ju själv utbildad kock och bagare och har även jobbat som det. Kanske blev man påverkad av det redan som liten?

Mamma har alltid bakat polynéer, och gör fortfarande till min födelsedag. Dom hör till och hon bestämmer det liksom själv att det bara är så. Dom ska finnas till min födelsedag. För er som inte vet vad det är så kommer receptet här:

Ingredienser

Mördeg:

• 2,5 dl vetemjöl
• 3 msk socker
• 100 g smör eller margarin
• 1 äggula

• Fyllning Polynéer:
• 1,5 dl sötmandel
• 1 dl socker
• 2 ägg
• 18 veckade bakelseformar eller engångsformar i aluminium

Tillagning:

1. Gör mördegen först: skär smöret i tärningar och blanda ihop med mjöl och socker i en skål.
2. Tillsätt äggulan och blanda ihop till en deg (matberedare funkar bra).
3. Låt degen vila i en halvtimme i kylen och gör fyllningen under tiden.
4. Mal mandeln i matberedare eller kvarn. Blanda med med socker och ägg till en pösig smet.
5. Sätt ugnen på 200°.
6. Tag undan 1/5 av degen till att garnera med på toppen av polynéerna.
7. Dela resten av mördegen i 18 delar.
8. Tryck ut degen med mjölad tumme i 18 veckade smorda bakelseformar eller engångsformar av aluminium, så att botten och kanter täcks.
9. Ställ formarna på en plåt.
10. Fördela mandelfyllningen till 2/3 i formarna.
11. Ta resten av mördegen och kavla ut den och sporra eller skär ut remsor som du garnerar polynéerna med ex. som kryss.
12. Skär av och tryck fast vid kanterna.
13. Grädda polynéerna i mitten av ugnen 20 minuter.
14. Gräddar du i veckade metallformar så låter du polynéerna svalna något, stjälp sedan försiktigt upp bakelserna.
15. Gräddar du polynéerna i engångsformar så låter du de svalna i formarna.

Andra minnen från barndomen  i adventstid var ju när det skulle sättas upp fågelbord och hängas ut mat till småfåglarna, granris skulle hämtas i skogen, som sedan skulle läggas i rabatterna för att skydda växterna mot frost. Det obligatoriska granriset nedanför trappan var också en viktig detalj.

Vi gick ut i skogen med sekatör, den lilla röda ”bågasågen,” som pappa kallade det, och ett par långa läderremmar. När vi hade gått en stund och fått ihop några högar så lade vi remmarna på marken och drog åt granriset så vi kunde bära det på axeln hem. Pappa bar sina knippen på axeln och jag kämpade på så gott jag kunde med mitt, men det släpade ändå i marken. Mest för att jag var liten……för stark det var jag.

När vi ändå gick i skogen så tittade vi ut julgranen också. Det kunde ta tid, men till slut så hade någon fin gran fått sig ett litet färgglatt snöre, så att vi kunde hämta den några dagar innan jul.

Jag minns en gång när vi hade sett ut ett par granar. Vi pulsade i snön genom granplanteringen när vi helt plötsligt hittade två granar som var huggna och lagda vid sidan om vägen. Dom var finare än dom vi hade sett ut, så vi gjorde en fuling och tog dom istället. När vi hade gått ett par meter så kommer det en bil som skulle hämta dom fina granarna. Vi hann in i planteringen med granarna släpandes efter oss och fick sitta tyst, tyst en ganska lång stund, medans bilen körde fram och tillbaka. Bildörrar öppnades och någon mumlade för sig själv, och säkert letade efter granarna. Jag har aldrig sett pappa rädd, men denna gången var han ganska orolig. Inget som han egentligen ville erkänna kanske? J

Vi tog oss hem till slut med dom fina granarna och detta pratades det om hemma ett bra tag, men jag tror aldrig att pappa berättade detta för någon utanför familjen.

En spännande upplevelse blev det, som har satt sig i mitt minne och som återkommer varje gång det är dags att fixa gran. Numera är man för bekväm och handlar en huggen istället, eller är man för feg för att bli upptäckt i skogen?

Ha en fin första advent och lycka till med granen.

//Nicke